Maskiner för skogsbearbetning

En viktig del av skogsvården är att lämna plats för de önskvärda träden att växa. Detta för att större träd ger större andel timmer än energived och massaved, vilket alltså ger större intäkter och bättre lönsamhet.

För att skapa det utrymmet behöver skogen med jämna mellanrum röjas och gallras. Det är egentligen samma sak, men röjning avser de yngre träden utan något ekonomiskt värde, medan gallring kan innefatta relativt uppvuxna träd som kan utnyttjas exemplevis till ved eller som massa.

Hur ofta och hur mycket det ska gallras är beroende på flera faktorer som påverkar lönsamheten och det finns det olika uppfattningar om. I Sverige gallrar vi barrskog 1-3 gånger innan slutavverkning, medan det kan ske oftare i andra länder. Att gallra mycket med långa mellanrum ger lönsammare gallring men också mer produktionsavfall och lägre nettovinst vid slutavverkningen.

Gallring och röjning sker idag nästan uteslutande med maskiner, där Komatsu är ett av de ledande märkena. På senare år har företaget etablerat sig I Sverige för att dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som finns, framförallt om skogsvård i nordlig miljö. 

Motorsåg

Vid små avverkningar och svårframkomlig terräng används ännu motorsåg. Det är inom sitt område ett effektivt verktyg, men riskerna för arbetsskador är relativt stora. Förutom de livshotande skador som kan uppstå vid fallolyckor har en betydande del av skogsarbetarna fått hörselskador (främst uppkomna innan hörselskydd blev obligatoriska) och Tinnitus är ett välkänt problem.

Skördare

Skördaren är den skogsmaskin som används för att såväl fälla, kvista som att kapa till stockarna i lämplig längd. Tidigare utfördes de här arbetsuppgifterna manuellt av skogsarbetare med motorsåg, men tillsammans med skotaren har skördaren i princip tagit över detta arbete helt.

Skotare

Skotaren är skogens lastbil, det vill säga den maskin som transporterar ut timret till närmaste ställe där det kan hämtas med timmertransport.

Markberedare

Är vanligtvis ett verktyg som fästs på skotaren och gör vanligtvis en av två olika metoder att markbereda. Harvning eller högläggning, men du kan också göra en fläckberedning som fungerar bäst på en torr och svag mark. Genom att markbereda ger du frön och plantor en bättre chans att ta sig. Marktemperaturen blir högre, vilket påverkar rottillväxten positivt. De får mindre konkurrens från andra växter och en jämnare fuktighet.

Marktäcket förmultnar långsammare på blöta och fuktiga marker, medans vid markberedning ökar processen och frigör mer näring i marken. En frilagd mineraljord strålar ut värme på natten och minskar risken för frostskador och frysning. Liksom att uppluckringen av jorden minskar den kapillära stigningen i marken och minskar uppfrysning.

Det är inte enbart den gynnsamma grobädden som förespråkar markberedningen utan även det faktum att snytbaggar behöver vegetation för att trivas och angreppen minskar markant då närliggande vegetation försvinner. Vid plant sättning är det därför också viktigt att se över hur närliggande vegetation ser ut. Inga grenar eller långt gräs bör hänga mot plantan.